So much to say!

För en stund sedan lämnade jag mina älskade katter på Vetrinär Kliniken! Det är dags för kastrering på båda tissarna! Men gud vad hemskt att lämna dom där. Det är så himla tyst nu när dom inte är och busar runt mina fötter..Blev lite ledsen när sköterskan tog transportburarna och vi sa hej då. Vi ska hämta dem efter halv 2 och då börjar jag gå bort mot kliniken och sötnosen möter upp mig där..vill inte att dom ska vara borta från oss för länge! Klart att vi kunde hämta dem vid halv 5 om vi ville men jag saknar dem otroligt mycket! *suck*

Nu kan jag ialla fall hålla på och pilla lite med mina pärlor, har redan gjort ett mobilsmycke med en fjäril på och så är det äkta svart agat pärlor med! Pärlorna kostade en del så mobilsmycket kostar 70 kronor! Det kanske ändå var för billigt men jag har hittills inte sålt något och då får jag känna mig fram lite på vilket pris smyckena ska ha! Hehe!

Nej nu ska jag fortsätta meka ihop lite smycken så att jag har något att visa för folk som vill se mina verk!
Men först en rolig historia:

Sonen var kinkig i maten och fisk var ju inte hans specialitet.
- Nu äter du upp fisken, sa mamman, annars så...
Hon hinner inte längre förrän pappan ingriper och säger:
Du ska inte tvinga honom, han måste få välja själv.
- Jaså, försök du så får vi se om du lyckas bättre!!
- Min son, oss karlar emellan, nu får du välja. Vilket vill du helst ha, fisken eller en ordentlig örfil?
HAHA!

Puss!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0