Back on track!
Ja det var ju verkligen ett tag sedan jag skrev i bloggen!
Men en update kanske kan vara på sin plats efter ett långt uppehåll med skrivandet.
Jag är numera en utbildad undersköterska med inriktning på utvecklingsstörning och psykiatri. Det kändes hur skönt som helst att kunna ha en behörighet för att kunna skaffa sig ett fast jobb, vilket jag också har! Jag sökte en tjänst innan jag var färdigutbildad och trodde inte att jag skulle få den, men chefen var förstående och gav mig ändå tjänsten. Så nu har jag en tjänst på 100 % på ett boende inom handikappsomsorgen i Alvesta där jag också är på den dagliga verksamheten ett par dagar i veckan.
Jag har nyss börjat med mitt körkort, eftersom att ekonomin nu finns till det. Det kostar ju enorma summor att ta ett körkort men jag ser fördelarna med att kunna ta mig dit jag vill när jag vill och hur jag vill. Så har lagt en hel del pengar på det redan men det är ju något jag helt enkelt får ta. Tillslut kommer jag ju ha körkortet i handen och då kommer jag vara glad över att ha lagt mycket pengar på det.
Mitt boende är en annan femma. Har flyttat hem igen till Alvesta efter ett par år inne i stan. Det tog ett abrupt slut med min föredetta och det gjorde att jag inte hade så många möjligheter till ett annat ställe att bo på. Därför flyttade jag hem igen i Oktober förra året. Jag känner att detta inte kommer bli långlivat med att bo här, jag har ju bott hemifrån ett par år och då känns det bara konstigt till att komma tillbaka till ruta ett igen. Jag letar såklart efter ett eget boende men är lite kräsen, jag vet ju att jag kan bo kvar här så länge jag känner för det, så på ett sätt är det ingen stress. Men vem vill bo med sina föräldrar igen?
Däremot mår jag bra och mina kissar (Musse och Missan) mår också bra. Katterna är numera utekissar och det glädjer mig att se hur bra dem mår av att kunna gå ut och in som dom vill. Att Musse inte tvingas ha koppel och sele på sig för att kunna vara ute. Musse och Missan har också blivit hund vana eftersom mina föräldrar har en hund vid namn Bella. Päronen har också 2 katter som mina Tissar kommer riktigt bra överrens med.
Det har varit många upp och nedgångar men jag känner ändå att livsgnistan finns där och att det bara är att kämpa på! Så back on track it is!:)
Får väl ta och lägga upp en bild på mig själv!:)
Men en update kanske kan vara på sin plats efter ett långt uppehåll med skrivandet.
Jag är numera en utbildad undersköterska med inriktning på utvecklingsstörning och psykiatri. Det kändes hur skönt som helst att kunna ha en behörighet för att kunna skaffa sig ett fast jobb, vilket jag också har! Jag sökte en tjänst innan jag var färdigutbildad och trodde inte att jag skulle få den, men chefen var förstående och gav mig ändå tjänsten. Så nu har jag en tjänst på 100 % på ett boende inom handikappsomsorgen i Alvesta där jag också är på den dagliga verksamheten ett par dagar i veckan.
Jag har nyss börjat med mitt körkort, eftersom att ekonomin nu finns till det. Det kostar ju enorma summor att ta ett körkort men jag ser fördelarna med att kunna ta mig dit jag vill när jag vill och hur jag vill. Så har lagt en hel del pengar på det redan men det är ju något jag helt enkelt får ta. Tillslut kommer jag ju ha körkortet i handen och då kommer jag vara glad över att ha lagt mycket pengar på det.
Mitt boende är en annan femma. Har flyttat hem igen till Alvesta efter ett par år inne i stan. Det tog ett abrupt slut med min föredetta och det gjorde att jag inte hade så många möjligheter till ett annat ställe att bo på. Därför flyttade jag hem igen i Oktober förra året. Jag känner att detta inte kommer bli långlivat med att bo här, jag har ju bott hemifrån ett par år och då känns det bara konstigt till att komma tillbaka till ruta ett igen. Jag letar såklart efter ett eget boende men är lite kräsen, jag vet ju att jag kan bo kvar här så länge jag känner för det, så på ett sätt är det ingen stress. Men vem vill bo med sina föräldrar igen?
Däremot mår jag bra och mina kissar (Musse och Missan) mår också bra. Katterna är numera utekissar och det glädjer mig att se hur bra dem mår av att kunna gå ut och in som dom vill. Att Musse inte tvingas ha koppel och sele på sig för att kunna vara ute. Musse och Missan har också blivit hund vana eftersom mina föräldrar har en hund vid namn Bella. Päronen har också 2 katter som mina Tissar kommer riktigt bra överrens med.
Det har varit många upp och nedgångar men jag känner ändå att livsgnistan finns där och att det bara är att kämpa på! Så back on track it is!:)
Får väl ta och lägga upp en bild på mig själv!:)
